Tillbaka till Turkiet

Hej världen!!
 
Har du haft en fin dag? 
Är ju trots allt fredag... brukar kännas ok..
 
Här har vi fixat inför i morgon... ännu mer... checkade av vår projektor som ska vara på utsidan av huset... den funkade tack och lov... så fladdermöss och pumpor kommer att åka runt på väggen även i år...
 
Vi har också gått igenom den "hemska" spökjakten/skattjakten.. check på den 😁
 
Var iväg en sväng till Dollarstore.. och på vägen hem blev det pizza från Fågelsången... 
När vi satt och åt middag kom vi osökt in på Turkiet och vår resa dit 2013...
Linnea och jag längtar ungefär lika mycket tillbaka... = MASSOR!!!
Och Linnea var snabb med att påpeka: Det är MIN tur att åka med dig nu mamma!
När åker vi?
 
Ja, vad sägs om nu??
 
Det var något speciellt med resan till Turkiet! 
När vi kom fram till Fougère... undrade vi vart i hela H-vete vi hade hamnat!!
Det var en mur och vakter med vapen gick utanför....
Spontant kände jag: OH MY GOD!! Vart har jag tagit mina döttrar och mitt barnbarn?? 
Det var sent, vi var trötta och vi var de ENDA som steg av där.... 
För en sekund tänkte jag: Jaha, det här var det sista jag såg av världen...
 
Men OJ så fel jag hade... vilken magisk plats och vilka magiska vänner vi fick där på vår semestervecka...
Varje sekund av den resan var ren och skär: Jag vill ALDRIG åka härifrån!
 
Vi hade det bästa av allt...bästa rummet.. bästa utsikten.. bästa vännerna.. bästa maten.. bästa stället... 
 
Linnea charmade ALLA och fick så mycket förmåner... hon hängde med kocken på restaurangen... fotokillen Lukas frågade henne varje dag: Får jag fota dig idag? 
Varje dag svarade Linnea: Nej det får du inte... 
Men.. sista dagen när han kom så sa han: ja jag får väl inte fota dig idag heller..
Jo, det får du, svarade Linnea..
 
Och lyckan var total... (Fast bilden här ovanför har jag tagit)
 
På kvällarna hängde vi med våra nya underbara vänner...
 
Han som sitter i mitten av bilden ägde en affär som Linnea var i ALLA dagar... de blev bästa kompisar och hon fick styra och ställa där inne... när hon gjorde något och jag förskräckt ropade: Åh, nej försiktigt.. så tittade han på mig, log och sa: Oh... no problem... no problem... Vilket ledde till att Linnea kallade honom för: Nu går jag till "No problems" shop.... 
 
Vi träffade bland annat en familj som bott i Täby men flyttat hem igen... Här hängde Linnea och spelade gitarr med mannen i familjen... Det var också rätt skönt att ha någon att prata svenska med.. och som kunde hjälpa oss om vi fick några som helst problem..
 
När man är i Turkiet måste man gå till deras marknadsplatser... I DO LOVE THEM!!
Alltså all färsk frukt.. alla underbara bär... det är bara = Köpa och äta och njuta som gäller... 
 
Ja, jag kan förstå att hon längtar tillbaka.. för det har jag gjort ända sen vi åkte hem därifrån!
Det var en resa som för alltid kommer att finnas inom mig... och jag kan varmt rekommendera er att åka till Turkiet.. 
De är trevliga, de lagar underbar mat och de har en underbar service...
 
Så ja, jag tänker boka en ny resa till Turkiet... och vårt älskade Fougére... åka dit, sätta mig i en solstol tillsammans med Linnea och njuta av nya och gamla vänners sällskap... god mat.. och värme!! 
 
Så får det bli!!
 
Vart ska du resa våren eller sommaren 2019? 
 
Om du inte vet... rekommenderar jag som sagt var VARMT Turkiet och Alanya.... Du kommer inte att ångra dig!
 
Hej på dig!
0 kommentarer
publicerat i Resor
Taggar: 2013, 2019, Alanya, Fougére, Höst, Känn kärlek, Kärlek, Resa, Semester, Sommar, Tid tillsammans, Turkiet, Vår

25 år i Norrland

Hej världen!!
 
Idag är det 25 års sedan mitt liv förändrades utan att jag då visste om det. 
Min dotter föddes och det enda jag visste var att det var en flicka.
Omställningen kom några veckor efter att jag kom hem från BB och den här lilla tösen ALDRIG var nöjd.
Hon avskydde att vi höll henne. Hon ville inte äta. Hon var aldrig nöjd.
 
Jag skulle få 25 år (och många fler hoppas jag) av kunskap och lärdom. 
En evig skola med kunskap som man inte kan läsa sig till. 
Ett liv med Autism - ADHD - EP - MR. 
Ett liv som mamma till ett barn med diagnoser. 
Och vilken resa det har varit och är. WOW!
 
Hon lär mig SÅ mycket saker varje dag. 
Ibland är jag trött så jag bara vill gråta.
Ibland skrattar jag så jag gråter.
Ibland är vi allvarliga tillsammans.
Ibland säger hon: du är INTE klok mamma.
Ibland säger jag: Du är inte klok N. 
Ibland säger hon: Du behöver en kram mamma.
Ibland säger jag: får jag ge dig en kram N.
 
Och idag fyllde hon 25 år och vaknade på ett sprudlande humör där hon ville vara mest av allt, i Stöde. 
 
 
Varje gång vi är där uppe säger hon: Här vill jag bo, det är lugnt och skönt här. 
Vi, både Peter och jag håller med henne.
 
Att få vara ute i naturen är magiskt. 
Det är vackert så det gör "ont" i själen.
Luften är klarare, bättre och nyttigare. 
Människorna är trevligare.
Maten är godare. 
Det är så galet vackert där uppe!
 
Jag förstår att hon vill vara där. 
Inget som stressar henne...
 
Och motvilligt måste jag erkänna att det gör aningen ont i mig när vi ser "vårt" hus som vi nu skulle bott i och fixat i ordning... 
Men det kommer fler.. och när "drömhuset" kommer.. oavsett var det än må vara i världen... Då är det väl rätt? 
 
Vår kyrka visade sig från sin bästa sida.. både på kväll och dag... Så fint!
  
Jag ÄLSKAR den!! 
 
Hon har haft fina födelsedagsdagar... 
Plockat äpplen med Å, handlad julmust med P och oss... Varit i Birsta, varit på Sveriges mittpunkt, ätit supergoda middagar med våra vänner.. Myst med Mimmi Mops och Issi.. 
  
 
Fullt fokus på några mysiga dagar i vårt älskade Stöde. 
 
Tänk att 25 år går så fort?
Vem kunde veta det för 25 år sen? 
Vem kunde ana att jag 25 år senare visste så mycket om NPF? 
Vem kunde ana att ens barn var en kunskapsmästare som skulle lära mig så mycket? 
Tänk vilken resa, vilka år.... 
Och som Peter skojade och sa till henne idag: Nu är du en kvarts hundring 😍
 
Jag är tacksam för att hon äntligen i sitt 25 åriga liv har fått lugn och ro och att hon mår bättre än någonsin.
 
Men nu väntar äppelpaj och vaniljsås. Gjord på äpplena hon plockade tillsammans med Å.
Och om inte jag serverar det snart kommer hon att äta upp den direkt från formen..
Så..
Tack och hej - på återseende!!
 
Ha det gott!
Heppåre!
 
 

Semestersyndromet

Hej världen!
 
Frukosten idag bestod i att prata om "semestersyndromet" som många människor har.
 
Jag läste (för ganska längesen) hos Yohanna som bor i Las Palmas att de har ledsnat på HUR turister klär sig.. eller kanske rättare sagt INTE klär sig på sin semester.
Förstår dem fullt ut! 
 
Varför blir människan en urtidsvarelse när de åker på semester?
 
Både jag och maken reagerade på det i somras. 
Först var vi på Gotland midsommarveckan.. Då såg vi inte så jättemånga "gummistövelsmänniskor" med långa kjolar och slokhatt.. Men några var redan där.
Andra veckan vi åkte över.. då var det rätt många kvar.. av de här som helt plötsligt när kommer till Gotland blir några djävla bohemer????
De ska se såååååå slitna ut som möjligt.. allvaret ligger i deras ansikten och tragedin är ett faktum..
Helst ska de sitta på en trasmatta vid Kungsladorna.... låtsas läsa en bok med ett grässtrå i munnen.. Den stora melankolin har tagit fart i deras liv.... Det stora allvaret rullar in... 
Blicken flackar = Ser någon mig... ser de hur jag slappnar av nu.. 
Kläderna är sunkiga och håret är skitigt... Semesterstyle!
Det fattas fan bara ett par gamla gummistövlar som håller på att vittra sönder.. Alternativt ett par nyinköpta Hunter för coolhetsfaktorn! 
 
Eller när människor reser utomlands..vips är det legalt för män att gå runt i fula badbrallor och bar överkropp.. i centrum så väl som på lokala restauranger.. Och kvinnor i bikini och någonslags kaftan.. Med tur.. förmodligen bara ett par shorts och en bikinitopp...och ful solhatt... A och O... Det ska vara helt ok för lokalbefolkningen att se eländet.. för man är ju på semester.. 
 
INTE fan går man ju klädd så hemma??? 
Varför ska det vara legalt att se ut som en idiot när man åker på semester.. Oavsett om det är till Gotland eller Gran Canaria??
 
Det märkliga är att jag ser inte det här när vi är i Danmark.
Springer aldrig på några slokhattar med långkjol eller män i bar överkropp på restauranger... Och då är det mest tyskar där.. och de brukar väl inte vara kända för att vara "välklädda" precis.. 
Kanske därför jag älskar Danmark så otroligt mycket.. man slipper se melankoliska svenskar där!! 
Och de svenskar som är där.. klär sig helt "normalt"... Inga stora fula ståhattar och kaftan över bikinin...och inga blekta gummistövlar... 
 
Det är lite som när jag bodde på Åland och finnarna kom dit med sina båtar... och pappa finne klev av båten i VCT med träskor... mamma finne kom i en likadan.. lite mer åtsittande bara.. och sen kom barn finne 1 med en likadan.. och barn finne 2.... samma sak där.. och ALLA hade svarta träskor... 
En viktigt sak där.. var att mamma finne skulle ha permanentat hår.. kanske till och med en papiljott kvar.. 
Jag skämtar INTE!! 
 
Ja jösses!
 
Semestersyndrom!
 
Vilka semestersyndrom har du upptäckt hos människor när du själv reser?
Eller vad har du själv för syndrom i din resväska? 
 
Själv packar jag ner de allra snyggaste kläderna jag har i garderoben.. man vill ju INTE se ut som en luffare.. Skulle fan aldrig gå i foppatofflor! SKAM!!
Heller inte i någon urtvättad gamma kofta.. USCH!!
Och absolut INTE i några djävla gummistövlar..
Eller i bikini med shorts genom stan... 
Tack men nej tack!!
 
Till barnen packar jag ner det samma.. deras finaste kläder och skor... oftast nya badkläder om vi ska iväg till värmen.. ALLTID klänningar eller snygga byxor och skjortor/tröjor som de kan dra på sig om vi ska gå ut och äta lunch eller middag.. 
Jag vill INTE att mina barn ska lära sig att det är OK med någon patetisk bohemstil bara för att man åker på semester... 
Det är mitt semestersyndrom!! 
 
 
Förövrigt så AVSKYR jag människor i sandaler och strumpor i kombination.. det är INTE snyggt... det är bara FULT... oavsett vem som bär det... 
 
 
0 kommentarer
publicerat i Resor
Taggar: Annorlunda, Danmark, Gotland, Gran Canaria, Höst, Kärlek, Märke, Märkligt, Patetiskt, Semester, Semester, Syndromet, Tid
Visa fler inlägg