Neandertalare eller en riktig man

Hej på dig världen....
 
Är du tillsammans med en neandertalare eller en riktig man?
Vad är skillnaden, kanske du tänker?
Eller så tänker du, ja.. jag är nog gift med en neandertalare..
Men förhoppningsvis känner du, jag ÄR gift med en riktig man!
 
För min del är jag gift med en riktig man och det är extremt skönt.
Fast ibland när jag är lite "trött" på honom så kan det vara så att jag tänker.. Herre gud vilken neandertalare!! 😂😇
 
Det gjorde jag idag.. fast då sa jag det också: Du ÄR som en neandertalare Peter.. stå inte bara där.. Nu hade en kvinna gjort så här, sa jag och visade honom vad jag menade..
Sen bröt jag ihop av gapskratt och han fjantade runt och skapade en självuppfylld profetia... 
När vi båda hade sansat oss en aning och återgick till att vara homosapiens fortsatte vi med städandet.
 
Jag tittar på min man och känner: WOW!! 
Han är verkligen allt en kvinna kan drömma om..
Städar, lagar mat och fixar... Det enda han allt som oftast inte gör är tvättar.. men det struntar jag i för jag lagar nästan aldrig middag.. Så jag kan gott och väl starta tvättmaskinen och torktumlaren... lätt så länge jag slipper laga mat.. 
 
Men ärligt talat!
Herre jösses vilken lyx det är att få leva med en man som fattar grejen.
När jag gick upp på övervåningen idag och började städa kom han efter och började hjälpa till.
Jag dammsög ett rum och han gick efter och tvättade golven... och så gick vi igenom hela övervåningen... 
Sen tog vi även nedrevåningen och gjorde samma sak. 
För honom är det en självklarhet att vi hjälps åt... 
 
Min svärmor brukar skämtsamt säga att hon efterlämnade en man som kunde städa... (Om min svärfar efter att de skilde sig... ) 
Men hon har definitivt efterlämnat en son också som är helt underbar på att se att vi lever i ett VI förhållande där båda två behövs för att hjälpas åt. 
Tillsammans är vi bäst!! 
 
Min  man är definitivt INGEN neandertalarare!!! 
 
 
Tillsammans är vi absolut bäst!! 
Jag vill aldrig någonsin vara utan honom, aldrig!! 
Det är en lyx att få leva i ett VI förhållande och att få vara gift med sin bästa vän. 
 
KÄRLEK!!! 
0 kommentarer
publicerat i Ewa och Peter
Taggar: En riktig man, Familjen, För att jag älskar honom!!, Känn kärlek, Kärlek, Man, Neandertalare, Städa

Äkta vara!!

Godmorgon världen!!
 
07:07 står klockan på när jag börjar skriva.... 
Kommer ni ihåg när man var yngre och klockan stod på 11:11 eller 07:07 t.ex... då hette det att någon tänkte på dig... 
Var man kär i någon var det helt klart den som tänkte på en, eller hur?? 
Knappast troligt att någon tänker på dig bara för att klockan slår 12:12, eller?? 
 
Såg en annan fråga på instagram häromdagen: Vad har du låtsas gilla för att imponera på en partner? 
 
Får mig att tänka på några saker!!
 
En av de roligaste sakerna jag gjort var nog när min äldsta dotters pappa och jag satt i en traktor...Och jag tänkte: OMG gör jag ens i den är traktorn??? 
Hans föräldrar hade ett lantbruk och han hade lovat dem att checka av en åker med sallad... 
Jag höll god min och åkte med där och lyssnade på "åkerprat" samtidigt som jag tänkte: Hur i hela h-vete ska jag ta mig ur det här? 
I min garderob stod det högklackade skor och hängde korta kjolar och tighta jeans.... NOLL gummistövlar!! Jag må ha varit hästmänniska.. MEN jag var INGET ämne för en bonde!!!
Om jag säger så här: Det blev INTE fler turer i den traktorn för min del!! 
Hans pappa älskade att retas och fick både ett och två goda skratt efter den traktorturen.... 
Jag låtsades INTE vara imponerad av åkrar och illaluktande sallad efter det.... 
Min en kompis gjorde samma sak... det blev bara EN enda tur på åkern för hennes del också 😂
 
Varför är det så lätt att göra det här mot en själv? 
Att låtsas vara intresserad för att ... ja vadå? Imponera och imponeras??
Och i fallet med min äldsta dotters pappa blir det ju dessutom så himla fånigt.. för vi kände ju varandra eftersom vi var kompisar..
Varför skulle jag ens sitta med i en traktor och låtsas gilla salladsland? 
Ja herre jösses!!
 
Har du något som du låtsats bli imponerad av när det gäller din partner? 
 
Jag måste fråga min man om han har "låtsas" något för min skull 😁
 
En sak som jag vet om honom, och som jag tycker är ganska kul 😂
Han hade googlat lite för att se "var" jag bodde.. och trodde att jag bodde någon helt annat plats än där jag bor 😂
Så första gången han kom hit till mig... hade han blivit lite: Öhhhhhh... hmmmm.... 
Och det tog ett tag, flera månader faktiskt innan han sa: Jag måste berätta en sak.. jag trodde att du bodde "där"... Och när jag kom hit så tänkte jag, va?? 
Det har vi skrattat ganska gott åt faktiskt 😁
 
Det handlar ju förvisso inte om att imponeras men att det ändå kan bli "fel" när man tror något och inte riktigt vet. 
 
Det var riktigt skönt att "känna" Peter innan vi blev ett par. Behövde inte alls låtsas vara någon jag inte var. Kände mig "hemma" och lugn direkt i vårt förhållande.
Han har ett enormt lugn som smittar av sig på allt och alla som är i hans närhet. 
Varken han eller jag behöver imponera på den andra för att känna kärlek eller få kärlek. 
 
Ändå hade både han och jag förutfattade meingar om varandra innan vi blev ett par och innan vi lärde känna varandra. 
Jag trodde, som jag skrivit tidigare, att han var dryg och lite "märklig"..eftersom han ibland var supernära och trevlig.. och nästa gång vi såg hälsade han knappt eller inte alls faktiskt...
Och han tyckte att jag verkade vara en "sån där" snoffsig människa som aldrig någonsin skulle bli intresserad av en "sån" som honom... 
Har inte riktigt listat ut än vad det där: "en sån" som honom är för något?? 
 
Och det är klart att man har olika uppfattningar om vem den andre är innan man lärt känna varandra. Man bildar sig uppfattningar och sen får de raseras eller visa sig vara sanna efter hand. 
 
Min "uppfattning" om Peter idag är allt annat än den jag en gång trodde. Det sista han är, är dryg däremot kan han vara blyg och inte så pratsam. Även om jag som lever med honom inte kan se den sidan... Mer kanske avvaktande och iaktagande INNAN han släpper in någon i sitt liv... 
Men han är jordens kärleksfullaste människa och hans kärlek räcker till för allt och alla när man väl har förtjänat den. 
 
Han har precis som mig gett för mycket av sig själv till människor som inte skulle haft något alls.
Utsugande likt myggor en varm sommarkväll, har folk fått utnyttja oss båda på respektive håll och dränerat oss på våra känslor. 
Tagit men inte gett! 
I mitt förra förhållande sa jag ofta: Herre gud, du bara tar energi och ger aldrig någon tillbaka.. jag dräneras... 
 
Kanske är det därför vårt förhållande är så bra? 
För att vi båda två är personer som ger och inte bara tar...
Att krypa in i Peters famn är det absolut bästa i världen. 
Den rymmer så mycket kärlek, värme och omtanke. 
Faktiskt... så imponeras jag över hur mycket kärlek den mannen har inom sig med tanke på vad han varit med om i sitt liv...
Ja, om jag nu ska imponeras av något kring honom (förutom hans muskler..OMG.. mums.. skärpning..) så är det nog hans värme för andra människor... Att han besitter en enorm kärlek till andra.. och att han sällan och aldrig kräver något tillbaka...Annat än resepkt och det med all rätt!! 
 
Ja du bloggen.. du som får mina tankar... jag har det riktigt bra tillsammans med min man.. Jag behöver inte imponera på honom.. jag behöver inte låtsas tycka om något jag inte tycker om.. Vi lyfter varandra de dagarna vi har det tungt.. vi kramas och säger: jag älskar dig... Vi skrattar ofta.. ibland så tårarna rinner... Vi gråter tillsammans eller omsluten av den andre tills tårarna ebbar ut.. 
Tillsammans i vått och torrt, i medgång och motgång med kärlek och respekt. 
 
Herre gud vad jag älskar min man! Han är verkligen ALL god karma som jag väntat på hela mitt liv..
 
08:08.. ja, kanske det stämmer ändå.. jag tänkte på min man... han är verkligen mitt livs kärlek! Efter snart 3 år.. flyger fjärilarna fortfarande runt i magen på mig... kör någon form av IndyCar lopp inom mig... wroooom.... wroooom... wrooom... 
Vet ni vad, det ÄR så här kärlek ska kännas..
Som min fantastiska fd kollega A sa: Ewa, jag känner så för min man varje dag... efter 30 år tillsammans..
Måtte aldrig mina fjärilar försvinna... för jag vill känna dem varje dag resten av mitt liv, tillsammans med Peter!! 
 
 
0 kommentarer
publicerat i Ewa och Peter
Taggar: Ewa och Peter, Fjäril, Kärlek, Låtsas, Mage, Sanningen, Te och Kaffe, Tid tillsammans, Vinter, Våga känn kärlek, Äkta

Dina barn = Dina bekymmer!!

Hej Världen!!
 
Snöar det hos dig? 
Här har det kommit några cm och de säger "kaos" på nyheterna.
Får mig att tänka på förra året när  jag och Peter åkte upp till våra vänner i Sundsvall... Då hade det kommit några "meter" och det är väl vad jag kan tycka, kaos.... 
Men vad vet jag?? 
Vi tyckte det var rätt skoj iaf.. och 4 hjulsdriften fick "leka".. eller om det var min man som fick leka.. blev lite osäker nu faktiskt 😇😉
 
Min man!
Tänk att jag inte ledsnat på att titta på honom och tänka: WOW, du är min man!! 
Herre jösses vad jag är kär i "denna där" människan! 
 
Bonuspappa med värdighet! 
Han har så klart vuxit i rollen och axlar den med både bravur och stolthet.
Ja, jag är förstås också enormt stolt över hans sätt att agera kring barnen och med barnen.
Det är synd att vi förlorade vårt eget barn.. för han hade blivit världens bästa pappa!! 
 
Jag såg en fråga idag på instagram som fick mig att fundera på bonusföräldraskapet. 
Det var en bonusmamma som var upprörd över att hon var tvungen att "betala" för sina bonusbarns mat... Hon menade att när barnen var hos dem så borde det vara pappan till barnen som ekonomiskt stod för deras mat och inte hon... 
 
Jag känner lite så här: ????????????? 
Sen känner jag lite så här: ??????????
Och sen känner jag: VA????????? 
 
Gud förbannat så trött jag blir!! 
 
Kanske jag har fel? 
Men OM man blir tillsammans med någon som har barn... då vet man väl liksom om att de kommer att kosta pengar.. mat, kläder, aktiviteter...och allt annat  som tillkommer...
 
Nu måste jag bolla det här med mig själv lite!
 
Du visste om att han hade barn = Barn kostar pengar!
Då får man antingen INNAN man blir tillsammans göra upp att man har enskild ekonomi..
Vilket också betyder att OM man själv hamnar i ekonomisk svårighet så får man också stå för det själv...
Det kan inte bara vara åt ett håll... 
Eller så får man ta gemensamma beslut och ha gemensam ekonomi där pengarna går till familjen och familjens behov. 
Genom att ha gemensam ekonomi stöttar man varandra och vet vad man har att röra sig med. 
 
Vi har gemensam ekonomi.. gemensamt is the shit!!!! 
Jag skulle ALDRIG tänka på att underhållet VI betalar för Peters son är hans ENSAK... Det är liksom våra pengar som går dit....  
Lika mycket som våra pengar går till barnen som finns här hemma....
 
Som Peter sa idag när vi pratade om "frågan" som jag såg: Jaha, jag äter ju mycket mer än dig, ska jag betala mer då och du mindre när vi köper mat? 
Eller om en av oss blir arbetslösa.. ska den andra säga: Jaha, synd.. du får klara dig själv!
 
NJA.... så tycker inte jag att en familj fungerar iaf! 
 
Det fanns förstås en massa invändningar och svar på frågan:
Hans barn = hans problem! 
Blir man tillsammans med en som har barn = Då delar man också på utgifterna!
Hon visste om vad hon gav sig in på = Hon får stå sitt kast!
Jag tycker inte hon ska betala, hon kanske tjänar mindre = hans barn, hans utgifter!
 
Visst kan man vända och vrida på det hur mycket som helst.
 
Peter och jag var eniga om att vi har gemensam ekonomi! 
Det är våra pengar, inte hans och inte mina.. utan våra. 
Ett av mina "krav" när han flyttade in... var att han skulle se "mitt" hus som sitt eget..
Det berodde på att jag under 17 år hade levt med en man som levde sitt liv.. och jag mitt..
Det var aldrig någonsin "vårt".... det var hans.. och det var mitt... men aldrig vårt...
Jag ville INTE uppleva det en enda minut till i mitt liv... 
Peter hade heller aldrig levt i ett "vi och vårt" förhållande...
Därför var det extra viktigt för oss att ha en samhörighet från början och få vår  "Vi-känsla"... 
 
Peter visste om att jag hade barn, det var verkligen ingen hemlighet.. Han hade haft koll på mig ett tag.. och förstås vice versa.. 
Och han har alltid varit delaktig i beslut som vi tagit här hemma, oavsett om det rört sig om presenter/julklappar eller vad vi gör för middag... vi har en öppen dialog mellan varandra om vår ekonomi.
Han vet vad jag har på kontot och jag vet vad han har på kontot.
Vi kan kika på varandras konto om vi så känner för det... NOLL och inga hemligheter! 
 
Här finns det verkligen INTE något: Dina barn = dina bekymmer!! 
Han skulle aldrig säga till mig: Nej du Ewa, det är dina barn/ungar, det där för du själv ta hand om... 
Jag tror det har hänt en eller två gånger att jag t.ex. har beställt, köpt presenter till dem och först i efterhand sagt: Jo du Peter, jag beställde det är för det var så himla bra pris på det..
Jaha har han svarat, och vad kostade det då... bra att du gjorde det... så "sparade" vi in den kostnaden och så är vi klara med inköpen till den födelsedagen eller julaftonen... 
 
Nej, jag tror verkligen inte på förhållanden där det blir "dina barn och mina barn"... eller bara "dina barn = dina utgifter/bekymmer". 
 
Vet man om att mannen eller kvinnan man blir kär i och vill leva med har barn... ja... gissa vad... Då får du också ta ansvar! 
Det går inte att sortera bort...... 
Vill man inte ha hela tårtan... gå vidare och hitta en annan halva UTAN medföljande småskedar! 
 
Frågan som ställdes gällde två barn som var 10 och 12 år.... HUR mycket kan de äta liksom... jag log lite för mig själv och tänkte: Vänta du bara... tills de blir tonåringar... MOAHAHAHAHAHAHA... 
Skämt å sido!! 
 
Jag har ju aldrig varit bonusmamma.. MEN jag dejtade en kille för 100 år sen som hade ett barn i samma ålder som min egen dotter.. jag gjorde ingen skillnad på barnen.. fick min dotter en leksak så fick även hans barn en... 
I min värld är barn fantastiska små människor som man kan skämma bort med kärlek och ännu mera kärlek och som bonus... en hel del roliga saker 😉
Och där tänker Peter och jag likadant.... så här hemma är barnen verkligen bortskämda med kärlek, ännu mera kärlek och en del GANT.... 😉😇Och HM.. och Lindex.. och KappAhl... och lego.. och ja.. ni förstår va?? 
 
Det är som jag brukar säga: Barn väljer INTE sina föräldrar!! Och definitivt INTE sina bonusföräldrar! 
Gilla läget eller gå vidare... men älska de barn som kommer i din väg!! 
För de har INTE bett om dig och din närvaro!! 
 
Psst... om du lagar riktigt god mat till dina bonusbarn... kan det till och med bli så att de väljer din mat istället för bio-förälderns mat... Så är det iaf i vårt hem..
De väljer LÄTT Peters mat före min... 😂 
Så vinner du ett barn.... kärlek, respekt och god mat!! Och kanske en och annan överraskning.. 
 
Barn är små så kort tid... Och 26 veckor om året... då kan inte middagspengarna vara det största problemet... nej.. nej.. nej... nej.. NEJ!!! 
 
Herre jösses!! 
 
Världens bästa "Pappa" till världens bästa barn!! 
Där pengar ALDRIG blir en diskussion... för det är som sagt var, våra pengar och vår familj! 
 
Over and out!
 
 
 
0 kommentarer
publicerat i Ewa och Peter
Taggar: Barnen, Bonusbarn, Bonusfamiljen, Ewa och Peter, Kärlek, Självklar, Självklarhet, Självklart, Tid tillsammans
Visa fler inlägg