Regn, Gardell och villa

Hej världen!
 
Hoppas att du har en skön söndag.
Utanför fönstret skiner solen. 
Nyss ösregnade det och innan det snöade det och innan det har jag inte en aning för då sov jag!
 
Vi hade planerat att ta en låååång promenad idag.
Men när vi kom till ytterdörren öppnade sig himlen igen... vi tittade på varandra och sa: Nej!
 
Åkte till Täby, gick snabbt in i en mataffär och åkte vidare. Tog en minisightseeing.
Körde bakväg tillbaka hemåt... tog vägen förbi vår gamla villa, det såg ut som vanligt.. bara en skillnad, de hade fått nya fina garageportar på alla garage. Supersnyggt!!
 
Körde till Nyby och kikade på några riktigt fina villor... Det är ett väldigt varierande område och Nathalie påpekade för Peter hur det hade sett ut innan och hur vi hade följt det under uppbyggnaden. 
Vi åkte upp och såg på de riktigt STORA villorna.. de där man endast kan drömma om och aldrig kommer att kunna köpa 🤓
Det är nog ett av de vackraste områdena även om jag kan tycka att så stora hus borde få ha "egna" tomter och mer utrymme..
Men området är snyggt!!
 
Åkte vidare mot vårt eget område... och när vi kör på vägen mot oss... dåååååå... stiger solen fram från molnen... 
Och nu lyser den alldeles underbart MEN maken ser på någon match och jag sitter med Gardells nya bok och funderar på om jag ska läsa några sidor till??!!
 
Det är hittills en helt fantastisk bok. 
Ibland skrattar jag högt.. varpå Peter tittar upp och säger: Jag skrattar för att du skrattar.. och då blir jag ju "tvungen" att läsa några rader så han förstår varför jag tycker det är kul 😂
 
Jag skrattar t.ex. igenkännande åt deras packning inför att de ska resa bort. Hur mamman far fram och är helt "packningsgalen" och pappan och barnen mest håller sig undan.
Hur trångt det är i baksätet på bilen där 4 barn trycker ihop sig bland packning och kaninburar..
 
Jag ler igenkännande och tänker på när vi packade vår gamla kombi och åker mot mormor... 6 timmar på båt och 6 timmar i bil.. En äventyrsresa och absolut årets höjdpunkt! 
Jag som sov i bagageutrymmet och mina bröder som.. ja jag vet faktiskt inte vad de gjorde?? 
 
Men precis som Jonas skriver i sin bok, som han förövrigt skriver i 3:dje person (vilket jag ÄLSKAR) har de inga bilbälten på sig... 
När jag tänker på att jag sov gott där bak i bagageutrymmet.. lyssnade på sagor som mamma hade läst in... Och ingen varken tyckte eller tänkte att det var konstigt på 70 talet... blir jag så full i skratt...
Älskar att livet var så mycket mindre komplicerat 😍
 
Nu skulle man ALDRIG komma på tanken att låta barn sitta utan säkerhetsbälten, än mindre trycka in fler barn än det finns säten.. och själv har man också bältet på sig och tänker på säkerhet varje meter man kör den där bilen... 
 
MEN, som Gardell säger: Trafiken var helt annan då.. än vad den är idag! 
Dock förstås inte helt ofarligt ändå 😂😇💞
 
Jag längtar lite efter att komma vidare i boken (Till ett minne av en villkorslös kärlek
Samtidigt kommer jag in på känslan av lycka när vi kom fram till mormors lilla hus.
Där stod hon och väntade.
Min mormor var så "söt". 
Som ett litet skogsrå men i mormormodell.
Jag kommer ihåg hennes som "alltid glad".
Nära till skrattet.
 
När de andra åkte iväg och jag ville bli kvar där. 
Vi tog fram staffliet och färgerna. 
Hon lärde mig måla fjärilar. 
Snällt "ljög" hon om att jag kunde måla 😂
Lycklig var jag.. för då visste jag att jag iaf kunde något!! 😍
 
Vi drack citronte och åt grismunkar. 
Det senare åt vi oftare när hon flyttade in till stan och lämnade sitt fina lilla hus.
 
Fast det är många år sen mormors lilla hus stod vackert kvar.. kan jag för mig själv beskriva hur det var uppbyggt med rum och den lilla verandan.
Det var inte stort men det var så mysigt. 
Idag finns tyvärr inte huset kvar och det är ledsamt!
 
Men men... åter till Gardell och hans egen uppväxt med en "galen" mamma som slog ihop kastrullock som väckarklocka... 
Mamman som packade fastän hon inte packade.. hon som tog med sig både toalettpapper och täcken... 
Ja, det ska sannerligen bli intressant att läsa klart boken... skratta, känna igen sig.. och få ytterligare en fundering på hur vi som växte upp innan säkerhetsbältets intåg.. hur "knäppa" vi kanske blivit på grund av vår uppväxt?! 😂😇😍
 
Jag inser att jag borde läsa mer psykologi.. för att försöka förstå den fria tidens påverkan på oss alla... Herre jösses!!
Och varför den "vuxna" generationen INTE pratade med varandra eller andra om händelser??
För även i Gardells bok lyfts ämnet: Det pratar vi INTE om och så är det punkt! 
 
MY GOD!!
Varför pratade inte människor med varandra om saker?? 
Och hur har det präglat oss människor? 
 
Nej, nu ska jag inte "störa" något mer... iaf just för tillfället 😁
 
Passar på att önska en fortsatt fin kväll... själv ska jag nog ta en promenad iaf.. nu när solen dök upp.. 
 
Men hörrdudu.. ha det gott och heppåre!