ADHD och andra funderingar

Hej världen!!
 
Sitter och lyssnar till en föreläsning om sexuella övergrepp mot barn.
Det vänder sig i magen! 
Skriver om det en annan dag.... det behöver "lägga" sig lite inom mig!
 
Men en annan sak som jag tänkte berätta om, är Malou efter tio.
Det var speciellt ett inslag som jag fastnade för.
Blev lite "glad" till och med.
 
Hon intervjuade en av Sveriges deckarförfattare, nämligen Mikael Ressem
Han har fått diagnosen ADHD som vuxen. 
Mycket relevanta tankar diskuterades av honom och Malou. 
 
Stress, oro och att landa i diagnosen.
Det var en sak som jag reagerade på och kom på mig själv med att le när jag hörde honom..
Han svarade på frågan om medicinering - Om vad som hände vid medicin..
Och han svarade något i stil med: Det var just det, det hände ingenting...
 
Jag förstod direkt vad han menade.
 
Och jag kastades tillbaka till min egen dotter och hennes första möte med medicin.
Det var som en vänd hand.
Från att ha varit i fullt spinn - Tog medicin - gick bredvid mig och tittade orolig omkring sig..
 
Jag hade velat vara där inne i hennes huvud för att få se vad det var som hände.
Helt plötsligt var hon "stilla"...
Hon fick möjlighet att uppmärksamma saker. 
Och det första hon såg efter att ha tagit medicin var barnen i parken... och hon smet in bakom mig och såg nästan rädd ut.... 
 
Min pappa som såg en av hennes "förändringar" blev helt paff över hur en enda liten tablett fick henne att komma ner från alla virvlar hon annars kunde förse mig med 💛
 
Psykiatrikern Simon Kyaga är också med i Malous program och berättar om ADHD, kringliggande tankar och händelser. 
Han berättar om utredningen och hur samhället ofta tänker kring vuxna som söker för att få diagnos.
Han berättar även om föräldrar som till och med "motarbetar" en diagnostisering fastän deras barn är vuxet och kan välja själv. 
Han tar också upp att vuxna som söker för utredning idag ofta fick höra: Du kan skärpa dig, du kan bättre..... (som barn) 
 
Ett riktigt bra inslag hos Malou
Lyssna gärna till det.
 
Jag brukar tänka på när min dotter fick sin diagnos. 
De pratar om "lättnad" i programmet. 
Och ja, den lättnaden kände jag av.
Som mamma och totalt ovetande vad det handlade om. 
Ett barn som inte kunde "bete" sig.
 
Och som Mikael säger: han var rädd för att det skulle hända något negativt när han tog medicinen... men det hände "ingenting"... förutom att han nu lyckades slutföra sina uppgifter. 
Han tar även upp att de anhöriga märker skillnaden mest...
 
Och ja, det kan jag känna av med min dotter också.
Jag märker direkt om hon "missat" sin viktiga medicin, den lilla röda tabletten.
OBS vi är väldigt noga med medicinen då hennes epilepsi ställer till så mycket...
Men ibland tar hon sin ADHD medicin lite sent... och jag lovar.. vi kan ha cirkus 😁
Så JA, anhöriga märker väldigt mycket.... 
 
Jag älskar svaret på om ADHD kan växa bort.... Det tänker jag inte återge här... lyssna på programmet i stället 😁
Jag är nämligen riktigt TRÖTT på den diskussionen!! 
Så skönt och befriande att lyssna till dessa två killar idag...
 
Nu funderar jag på att köpa hans nya bok: På högvarv. 
När min dotter fick sin första diagnos slukade jag ALLT som kom i min väg..
Allt som handlade om ADHD... och annat kring diagnosen.
Älskade att läsa och älskade att försöka förstå... 
 
Men hörni, nu ska jag strax bege mig iväg och hämta upp två coolingar som tillbringat sin dag på DV.
Vi ska ut på äventyr...
Eller nej, det ska vi inte.. Men vi ska färgmatcha lite 😉
Apropå ADHD.... 
 
Ha en fin dag! 
 
 
0 kommentarer publicerat i Autism NPF
Taggar: ADHD, Bok, Efter 10, Funderingar, Författare, Högvarv, Lugn, Malou, Mikael, Ressem, Tankar