"Jag är så nervös"

Godmorgon världen!
 
Idag visar du dig från din allra vackraste sida, förutom att det är för kallt.
Jag är en sommarmänniska som älskar värme!
Men jag älskar höstens färger 😍
Det är något magiskt över dem?! 
 
Livets förändring, från det spröda till det sköra. Lika vackert oavsett tidpunkt på året.
Min fd. svägerska sa en gång: Jag älskar alla årstider, de har alla något vackert över sig.
Och visst är det sant.
 
Ja, livets förändring.
 
Och visst kan förändring vara skrämmande oavsett om det är en årstid eller ett val i livet. 
Lite som med hösten, man vet om att en förändring är på väg men man skjuter den framför sig... sen en dag när man tittar ut är löven förändrade och man stannar upp en stund för att titta på dem och just då inser man: OJ, förändringen är här.... 
 
När jag har föräldramöte brukar jag försöka hinna "småprata" med eleverna före mötet. Det är mitt 4 eller 5 år på skolan så de vet mycket väl vem jag är och förtroendet börjar infinna sig mer och mer. 
Det finns alltid några elever som "stjäl" till sig några extra minuter för att bara "få vara"...
Och jag ger dem gärna av min tid! 
 
En viktig tanke sagda i ord som jag ofta får är: Jag är så nervös! 
 
En motfråga som jag ibland ställer efter att ha lyssnat på vad eleven säger är: Vad är det som gör dig nervös? 
 
Det är en viktig fråga som eleven i lugn och ro behöver få besvara. 
Ofta kan svaret vara, jag vet inte... 
Jag sitter tyst och väntar in svaret som jag vet att ofta kommer efter: Jag vet inte..... 
 
Vad händer när man sitter tyst? 
 
Ja, personen som sitter framför mig får några sekunder extra att tänka på vad det är som gör den nervös, t.ex. 
Och ibland, inte alltid, men ibland fortsätter sen personen att berätta om olika orsaker som kan ge känslan av ovisshet inför framtiden...
 
Varje gång tycker jag det är magi!
Magin ligger i att få förtroendet att lyssna på många olika perspektiv, kartlägga och lugna genom att visa möjligheter och alternativ. 
 
Svaret finns inom oss. 
Vi kan ibland bara behöva lite hjälp att hitta det. 
 
Men visst är det skrämmande att gå från en trygg klass 9 och ut i vida världen.
Men det är lika skrämmande att vara vuxen och behöva göra om sitt liv.
 
Vi lever i en värld full av "kaosteorier" och om vi inte får hjälp att sortera dem kan hela världen brista.
Oavsett om vi är 15 eller 35 eller 45 eller 60 år kan nya val ge oss kalla kårar.
Så när en person som är 15 år ska göra, vad de tror, sitt livs största val, då behöver vi omkring dem ha is i magen och följa med dem på bästa sätt på den resan.
Vi vet att det inte är deras största val i livet... Men vi får INTE förminska deras oro och tankar kring sin framtid!
 
Vi ska inte stå och säga: Jaja, det kommer andra val i livet som är mycket större...
 
Igår besvarade jag en fråga med: Jag kan aldrig sätta mig in i hur någon annan känner, men jag kan ha en förförståelse för att det känns... si eller så... 
 
Mitt ansvar som vägledare är INTE att ta fram ett alternativ... Men jag har ett ansvar att visa möjligheter utifrån den sökandes tankar, förmågor och frågor. 
 
Och visst har man rätt till känslan av att bli nervös! 
Och man har dessutom rätten att äga sin känsla för den kan ingen ta ifrån en.
Det finns nämligen ingen annan som vet hur just du känner inför dina kommande val.
 
"Det är inget att vara nervös för, det ordnar sig"..... Hur många gånger har man inte skakat bort någons känsla med en sån kommentar? 
 
Fundera lite på hur du bemöter någons tankar.
Vad är det första du säger om någon säger: Jag är så nervös....
 
Jag hade lite tid igår bilen på väg hem och då brukar jag passa på att reflektera över vad jag sagt, hur jag sagt det och vad jag kunde gjort bättre. 
Mitt mål är förstås att alltid bli lite bättre, lyfta fram information på ett bättre sätt och kvarhålla förmågan att lyssna...
För ju mer man lyssnar desto mer svar får man 💚 
 
Livet som vägledare - Lyssna - Lyssna - Lyssna..... världens bästa redskap! 
 
Innan jag var hemma igår passade jag på att stanna för att inhandla en bukett rosor till min make. 
Funderade även lite på hur den här luftballongsföraren kände sig (på bilden ni ser nedanför) när han susade ovanför hustaken i centrum...
Samt hur vackert trädet är som vi har på parkeringen.... 
Höstens färger som sagt var....
 
OM du idag som vuxen hade fått skicka en hälsning till dig som ung, vad skulle det ha varit för något? 
Vad hade du velat säga till ditt yngre jag? 
 
Fundera på det! 
 
Ha det gott och njut av solen!