Vinter och våld

Hej världen!!
 
Jag behöver inte säga att det är grått ute va?
 
En del som följt mig sen jag skrev på Tjejmorsan.se vet att jag varit med om "våld i hemmet". 
Jag kunde med kraft av en fantastisk människa lämna det förhållandet för många år sen. (mitten av -90 talet)
När jag startade Diamantfamiljen.se ville jag lämna allt bakom mig... 
Jag hade inte tänkt skriva om våld i hemmet/våld i nära relation... 
Men inser att det ÄR och FÖRBLIR en alldeles tokviktig kategori, för att våld ALDRIG upphör innanför 4 väggar, på väg någonstans, på en restaurang, semester, nyår, julen, eller vid födelsedagar när släkten är med.. eller överhuvudtaget... ( tidigare inlägg - kategori VIKTIGT)
 
Först av allt vill jag (återigen) säga: det finns INGET som provocerar mig MER än när folk säger: Det är väl bara att gå!.... Varför gick du inte bara? Tänker hon inte på barnen? Hon har säkert provocerat honom till det... 
MY GOD!!!! 
 
Hur tänkte ni när ni sa de här sakerna? Oftast dessutom sagt av kvinnor OM kvinnor... HUR tänkte ni?
 
OBS - Jag vill bara förtydliga att det även finns män som misshandlas både fysiskt och psykiskt av kvinnor. Fick ett mail en gång från en man som berättade fruktansvärda saker som skedde i deras hem, utfört av hans fru... Våld i nära relation ÄR lika illa från vilket håll det än må komma!!!
 
Jag följer några viktiga sidor på instagram. Sidor som gör skillnad. Sidor som ger stöttning. Sidor där vi som varit med kan säga: Du är inte ensam... 
 
Senast häromdagen hittade jag en ny sida som heter: Vi bryter tystnaden...
En kraftfull sida som finns både som blogg och på instagram (de har FB också men det har inte jag...) 
 
Jag följer den på IG och läser deras blogg... 
 
Igår ryckte jag till... för då kom det upp ett inlägg som fick mig att rysa!
 
"Hade det varit tillåtet hade jag slagit ihjäl dig för längesen..."
 
Det har jag hört, inte bara en, två... gånger... 
Men det som fick mig att rysa lite extra mycket.. var att han sa det om vår ena tvillingdotter... "Om vi hade bott i ¤¤¤¤¤¤¤¤¤ nu hade jag slagit ihjäl henne, för det hade varit ok..."
För att hon grät okontrollerat... och det passade inte honom... 
Jag kommer ihåg hur rädd jag blev... Och att jag tänkte: rör du henne så vet jag inte vad jag gör, ditt djävla äckel.. 
 
Jag var ett klockrent exemplar på kvinna som skyddade honom.. som log och sa: Allt är bra... 
Jag hade heller ingen som trodde på mig.. eftersom han var SÅÅÅÅÅ trevlig... 
Karismatisk... Ställde upp... Trevlig och social... 
HUR skulle han som var SÅ trevlig... kunna göra något sånt?? 
Det måste ju vara... jag.. som orsakade att det blev så... Ja, det var iaf vad han sa.. att allt var mitt fel..
 
I mitt fall (som är klassiskt) byggdes det upp... våldet.. psykiskt.. fysiskt... Krusa medhårs för att bryta ner..
Det var ju inte meningen att slå dig.. hade du bara lyssnat, gjort och engagerat dig lite.... så hade det aldrig behövt hända... 
 
Han kunde t.ex. stänga in min äldsta dotter som inte var hans barn... i hennes rum.. när hon grät stod han utanför och skrattade... Jag var livrädd.. Klart som fan att jag visste att det var FEL... 
Han tvingade henne att äta från en tallrik hon nyss hade kräkts på... 
Han var kung vid köksbordet... Satt som en profet och styrde alla metodiskt... 
Inom mig grät jag och tänkte: Vad är det för fel på mig.... 
Jag tittade så ofta på min äldsta dotter och skämdes.. för att jag var en totalt inkompetent människa som inte ens kunde skydda henne.... 
 
SÅ... Varför gick jag inte bara?? 
 
Man blir medberoende... Hela ens inre vet om att allt det här är FEL... FEL... FEL.... FEL:... 
Men du är redan nedbruten, ditt värde är inte ens värt ett andetag... 
 
Den här människan sa ofta: Jag blir nöjd först när du är död... 
Samma person har jag tre barn med... 
Som jag grät när jag fick veta att jag var gravid igen.... Som jag hatade min kropp.. som jag hatade mig själv för att jag hade tillåtit det... 
Helvetet skulle fortsätta... 
På bilder log jag.. men tittar jag på bilderna idag ser jag INGET leende i mina ögon...
Ja, jag fick ju skylla mig själv.. det talade närstående glatt om...
Skärpa till mig lite.. helt enkelt... 
 
DRA ÅT HELVETE!!!
 
Vet ni vad det värsta är.. Den här människan kan än idag inte se att han gjort något fel... Allt var mitt fel.. och dessutom så ljuger jag... för det jag säger, det har aldrig hänt... Jag har bekräftelsebehov... 
Han har en stor falang på sin sida.. som står och säger: Hur kan hon sprida såna lögner om dig?? Du som ÄLSKAR barn.. du som ALDRIG skulle göra något sånt... HUR kan hon göra så mot dig? 
 
Till er säger jag bara: DRA ÅT HELVETE!! Där hör ni hemma.... 
 
Jag glömmer ALDRIG... mina barn glömmer aldrig....
 
Som den gången när han bestämt sig för att döda mig.. ja en av gångerna.. de var fler.. Men just den här gången...
Höll han strypgrepp om min hals... sa några väl valda ord.. om vilken liten fitta jag var... hur sjuk i huvudet jag var.. vilket djävla as jag var... 
I hallen på vår lägenhet.. Bakom oss stod två barn.. mitt älskade äldsta barn och vårt gemensamma barn.. De tittade förskräckt på när deras mamma höll på att dö... 
Jag kände, och jag kommer fortfarande ihåg känslan, när kroppen segnade ner... och blicken som jag mötte från barnen.. fyllda av total skräck... 
Han släppte mig.. och jag rasade i golvet... han rusade ut från lägenheten... barnen var rädda och grät.. jag vaknade till och tog dem till mig.. livrädd för att han skulle komma tillbaka... 
Han hade tydligen åkt hem till sin mamma och sagt att han hade gjort något djävligt dumt... Det tog timmar innan han kom tillbaka...
Dagen efter var ALLT bra igen.. och vi pratade inte mer om det!! Just den gången..... 
Hans mammas blick... glömmer jag heller aldrig... Hon visste... vad skulle hon göra... Vi var båda tysta.. men ofta fick jag en klapp på axeln... en kram... från en kvinna till en annan kvinna.. som båda levt med den här mannen.... 
 
Men alla ni som säger: Det där har aldrig hänt.. hon hittar på.. hon ljuger.. hon får väl skylla sig själv... 
Vad vet ni om livet egentligen? 
Skydda en vidrig människas beteende för att rädda er själv... ja, det säger faktiskt mer om er, än vad det säger om mig! 
 
En annan bild på sidan jag började följa på IG... och texten från en medsyster: Han hotade med att ladda hagelbössan.. för att göra slut på mig... 
Det var mina ord... från en annan kvinna... 
Vi är många... som upplevt samma sak... Vi är INTE ensamma!! 
Vi är också många som är ett bevis på att vi lyckats tagit oss bort, vidare och fortsätter våra liv...
Det är INTE lätt... och det är INTE bara att gå... 
Och framför allt... vi blir nästintill ALDRIG trodda på.... av våra anhöriga... 
Vi ifrågasätts... "varför gick du inte bara".. "varför går du inte bara om det nu är så"... 
 
Hur skulle det vara OM ni trodde på oss istället när vi väl vågar, tar mod till oss, försöker och vill berätta? 
Varje år dör minst 20 kvinnor av våld i nära relation... Det kunde varit jag... Hade du då sagt: Varför gick hon inte bara?
Eller hade du stått upp i hans falang och sagt: Nej, jag tror inte att du gjorde henne illa... 
 
Jag har sagt det förut och jag säger det igen: OM någon av mina döttrar kommer hem och säger: Jag har blivit slagen, utsatt för psykiskt eller fysiskt våld, övergrepp... vad som helst..
Då kan jag hälsa till den människan som utfört det: SPRING om du möter mig!! 
 
Är jag bitter för allt jag blivit utsatt för?
NEJ!!
Det här betyder inte att jag inte har sår i själen... MEN jag kan hjälpa andra.. att våga, att ta första steget.. till att bli fria...
Det är inte lätt! 
Det är inte en enkel match! 
Det är inget man gör över en dag... 
 
Såren är tunga, stora och svåra att hantera själv.. Jag vet, för jag fick göra det... tack vare samtalsterapi.. stöttning av en icke anhörig... kom jag vidare.. 
1995....... Året då jag låg vaken... med hotet om att hagelbössan var laddad och skulle döda mig.. Tanken på mina barn fick mig att överleva.. 
Rädda mig själv för att rädda dem... jag hade EN person som trodde på mig.. EN.... 
Det var tack vare honom.. jag kom bort...
Det första det lämnade kräket gjorde var att åka raka vägen till mina föräldrar och dra en bölhistoria... 
Vems sida valde de?? 
Jag som var så labil.... och han som var så trevlig.... 
 
Men det pratade vi aldrig mer om! 
 
Jag har iaf med mina tidigare texter på tjejmorsan.se (den är nedlagd tyvärr) fått flera kvinnor att lämna dåliga och destruktiva förhållanden.. och iaf en man vad jag vet om... 
Och om det nu är så, att jag varit med om allt som jag varit med om... om det kan hjälpa så mycket som EN person att gå, lämna, välja livet... då har det varit värt det! 
 
En mycket viktig # som vi behöver lyfta NU.. är: #vibrytertystnaden 
KUNSKAP - FÖRÄNDRING - och synliggörande av VÅLD I NÄRA RELATION.... 
Det är verkligen dags EN gång för alla.... att bryta tystnaden!! 
 
BOJ - Våld i nära relationer
 
#VIBRYTERTYSTNADEN 
 
Våld upphör aldrig... aldrig.. aldrig... Vår, sommar, höst och vinter... jul.. nyår.. födelsedagar.... natten.. dagen...
Våld är inte bara slag.. våld är övervakning, ord, psykiskt, fysiskt.. sex... öppna dina brev.. ta din telefon.. redovisning av vem du pratat med... Kränkningar... "din värdelösa subba".... Att gå ut genom dörren utan att tala om vart han tar vägen.... tystnad i hemmet... utfrysning... 
 
ALLT som INTE känns OK för dig... det är heller INTE ok...
 
Med tiden blir man avtrubbad.. och glömmer sitt eget värde.. därför blir allt det här som står ovanför... heller inte något som man ser som annorlunda eller konstigt... Det blir en vanesak... någon man "förtjänar" för att man just är så korkad... Det är ju ändå ingen som tror på en... Och föresten, OM jag hade dammsugit.. eller fått barnen att vara lite tystare.. eller inte lagat så äcklig mat... eller haft fel kläder på mig... då hade det nog aldrig hänt... 
Eller??
 
Ta kontakt med någon du litar på... be om hjälp.... vänd dig till BOJ eller UNIZON... Ta tillbaka ditt värde på dig själv..
Som jag sagt tidigare, det är inte lätt.. och det tar tid... 
Men du ÄR värdefull!!! 
Jag ÄR värdefull!!
VI ALLA ÄR VÄRDEFULLA!!!
Och vi finns garanterat där för dig... 
Den dagen du orkar, vill och kan berätta... då ska vi lyssna, ge dig ett hjärta, nytt syre och medkänsla.. men framför allt... viljan att fortsätta kämpa att inte gå tillbaka..
För han kommer att stå där och säga: Jag kommer aldrig att göra om det.. jag har förändrat mig nu... jag älskar ju dig.. tänk på barnen... vill du göra den där resan, då ska vi givetvis göra den... jag kommer aldrig mer att göra..... 
 
FÄLLA!!! 
 
De ändrar sig aldrig.... 
Ditt värde kommer att sjunka ännu mer.. och du kommer att försöka dölja det ännu mer.. och dina anhöriga kommer att... ja gissa vad... 
Han kommer att använda det emot dig... VEM SKA NU TRO PÅ DIG.... 
Han har fått dig precis dit han vill... och han är nöjd... och du är trasig... för du ville ju så gärna tro på honom.. ännu en gång... 
 
Du är värdefull!
 
 
 
 
 
 
En kommentar publicerat i VIKTIGT
Taggar: Hat, Höst, Inlägg, Instagram, Jag är bara människa, Kvinnor, Kärlek, Nära, Nära relation, Relation, Våld i hemmet, Våld i nära relation
#1 - - Anonym:

Hoppas ni har det bra nu och önskar er all lycka ni kan få❤❤❤