Livet är ett enda måste, eller?

Hej världen!
 
Visst är det märkligt med alla "måsten". 
Har du också många "måsten" som ligger och väntar? 
 
Jag har en hel lista med saker jag borde göra:
 
- T.ex. göra klart vår walk in closet (har länge tänkt omorganisera den)
- Göra om trappan till övervåingen (måla den och göra den snygg)
- Lägga in nytt golv i hela huset (Framtid!!!)
- Renovera badrummet på nedrevåningen. (Framtid!!!!)
- Måla om vardagsrummet och hallen på öv.
- Byta köksluckor!!! (vi vill ha grått) 
 
Och sen tusen andra saker... som att bara t.ex. ta bort gräsklipparen från framsidan och flytta den till baksidan.. SUCK!! 
Eller packa väskor... 
Tvätta bilen.. 
Fixa tvättstugan..
Baka bullar..
 
Ja inte sjutton vet jag.. 
 
Jag klippte i alla fall båda gräsmattorna igår = Guldstjärna! 
 
Men alla dessa "måsten"... Är det verkligen några måsten eller bara påhittade saker som vi anser oss behöva göra? 
 
Idag ser vi TV-serier som t.ex. Mandelmans, där de valde att ta bort storstadsstress och flytta ut på landet. Vi läser om "livet på landet" i tidningarnas reportage där folk bor spartansk och väljer tid i stället för pengar.. 
Och massor av andra bortrationaliserade ting från våra liv. 
 
För några år sen var ett av mina mål att bo mitt i stan, nära till restauranger och shopping. Idag finns det inte ens som ett alternativ i mitt liv. 
Jag skulle ALDRIG sätta mig i stan! 
Gud bevare mig för att ha människor runt mig dygnet runt. 
Jag tycker Sthlm är en av världens vackraste städer, absolut, men jag vill INTE bo där. 
Det finns alldeles för många andra fantastiska platser i vårt avlånga land som jag tiotusen gånger mer kan tänka mig att bo på. 
 
Eftersom jag inte har något som binder mig till Vallentuna kommer jag att flytta en vacker dag, eller regnig för den delen. 
Peter och jag har räknat med att inom 10 år hitta vårt drömboende och skapa "vårt" eget liv där. 
Då är även våra två tjejer stora och "klarar" sig själv eller kan följa med om de vill det. 
 
Men nu ska jag nog fortsätta mitt svåraste "måste" idag... dricka upp mitt te 😀 Fundera på livet och njuta av utsikten... Till höger... För där sitter han.. min make 😍 
Denna där, som jag häromdagen placerade på en stol i trädgården.. och utförde ett MÅSTE... för jag orkade inte se hans lurviga huvud.. så jag sa: Gå ut och sätt dig på en stol i trädgården för NU ska du klippas..
Resultatet blev till belåtenhet (iaf för mig själv)... Ja han var också nöjd..
Ibland borde jag nog nypa mig själv, som sagt var... shit vilken vacker make jag har... alltså där kom fjärilarna igen.. 
 
Ja, han är min och bara min, och jag älskar honom genom hela universum och tillbaka i oändlighet. 
Han är verkligen mitt "måste"... i renaste form 😁
 
He was worth waiting for 
 
Ha en fortsatt fin helg nu!
I morgon kommer min svägerska, barnens bonuskusiner och svärmor hit... vi ska grilla, barnen ska bada och sen ska vi nog bara vara... En riktigt skön söndag med andra ord!! 
Hoppas ni också får det!
 
Ha det gott!!
0 kommentarer
publicerat i Livets happening
Taggar: Ewa och Peter, Feeling, Han är min bästa vän, Jag älskar dig Peter, Klippa, Kärlek, Livet, Måste, Måsten

En fralla i ugnen...

Godmorgon världen (Alla fula och vackra) 
 
Funderar på hur vädret vill ha det idag!
När vi vaknade sken solen, när vi åt frukost sken solen... nu vet jag inte riktigt vad den gör?
 
Men frukosten den var iaf väldigt god!
Min make har länge funderat på "om" han skulle prova baka. 
Han är en fena på att laga mat = OMG!!
Men baka har han inte riktigt gett sig in på.. Däremot är han gärna med mig när jag bakar.. Han tittar, lyssnar och funderar.
 
Men så igår, då hände det 😀
Han åkte upp till affären för att vi hade glömt en sak. 
Hem kommer han med lite extra saker.
Bland annat jäst, och så säger han: Ifall du vill baka bullar..
Sen helt plötsligt så tar han en skål och börjar fixa till en deg???
 
Jag tittar på honom och säger: VA? 
Ja, säger han, jag tänkte testa göra en kalljäst deg..
Jag ler ganska stort och säger: Ja men absolut..
 
I natt har degen gottat sig i vår kyl och innan vi gick och lade oss igår stod vi och kikade på degen och tänkte: Hur djävla stor kommer den att vara i morgon när vi vaknar?? 😀
 
När vi vaknade låg och vi och pratade en stund.
Jag sa: Ibland funderar jag på HUR jag kan få vara gift med en så fantastisk man?
Peter svarade: Det är för att du ÄR en så fantastisk kvinna 😍
Tror ni man någonsin kan ledsna på att höra den meningen??
Svar: Nej!! 
Jag ÄLSKAR att vi kan och faktiskt även gör det, säger till varandra varje dag, hur mycket vi älskar, uppskattar och trivs med varandra. 
Sen kom vi på: Just djävlar, degen... 
Aningen fundersamma på om den hade vuxit sig stor som hela kylskåpet gick vi ner och hade inte en aning om vad som skulle möta oss... 
Men där  var den.. superfin... och alldeles klar att bakas ut...
 
Maken lyfte upp degen på bordet, skar den i bitar och sen in i ugnen på 250¤... resultatet... STRÅLANDE!!!
Luftiga, härliga och med en underbar smak... Färska frallor.. supergoda!!
 
De var riktigt goda och barnen gav dem full pott... 
Jag är stolt över att han nu kan ta över bakningen och jag slipper 😎
När jag gav det på förslag, skrattade han och sa: Nej du.. det kan du glömma!! Dina bullar vill jag inte vara utan.. 
 
Nej, jag vill iofs inte heller vara utan min makes underbara överraskningar som den han kom med igår t.ex... 
Han kom hem från affären och sa: Varsågod älskling, och stack fram rosor.. 
 
Det tröttnar jag heller aldrig på!! 
 
Iofs tröttnar jag aldrig på det här heller... Hans samspel med barnen, hans omsorg om dem.. hans kärlek till vår alldeles underbara familj..
 
Grannen hade lämnat presenter till barnen på vår trappa.. självlysande bläckfiskar till poolen.. de här två gjorde dem i ordning och sen showade de förstås för oss andra.. Kan man annat än älska dem?? NOPE!! 
 
Herre gud vad jag älskar min familj!!! 
 
 
 
0 kommentarer
publicerat i Familjen
Taggar: Ewa och Peter, Familjen, Frukost, Kärlek, LaFamilia, Leva livet, Myshelg, Så mycket kärlek, Vår familj

Jag är lycklig...

Godmorgon världen!
 
Är det inte underbart att vädret, solen, har hittat tillbaka? 
LOVE!!
 
Vi har haft ett dygn med "kompis" här i huset. Alice bästa vän ska flytta till Småland och de har lekt konstant i ett dygn. 
De har känt varandra sen 6 års. Och precis som i mitt fall har den här familjen ingen koppling till Vallentuna och kände att de ville flytta nu när de fick möjligheten. 
Önskar dem all lycka till och är lätt avundsjuk på möjligheten att slippa Sthlm!! 
 
I övrigt har vi tagit det lugnt ett par dagar. Väldigt skönt! 
Tid för reflektion är skönt. 
 
Apropå reflektion.
Jag fick en fråga häromdagen: Hur känns det att dina barn/ditt barn har vänt dig ryggen? 
Ja, vad ska man säga om det? 
De är vuxna, de gör sina egna val.
Första tiden försökte jag förstå, fråga, försöka förstå ännu mer... jag gick sönder inom mig.. för jag kunde och kan verkligen inte förstå vad som hände??
De två var de som hejade på mig mest för att få mig att lämna mitt ex... För att sen vända mig ryggen???... 
Nej, jag kan inte förstå...
Men sen insåg jag en sak... Jag ÄR lycklig ändå! 
Två vuxna människor, en som är 30 och en som är 25.. kan inte styra min lycka. 
De är fria att ta sina egna beslut, de är fria att göra som de vill. 
Jag älskar mina barn över allt annat!! Det kan ingen ta ifrån mig.... 
Har alltid försökt göra det bästa av alla situationer, en del med bättre framgång andra med dålig framgång. 
De får göra det bättre med sina egna barn, som min dotters "bonusmamma/fostermamma" sa. 
 
Och ja, jag är lycklig!
Jag är "fri" i den benämningen att jag lever mitt liv som jag vill leva det.  
Jag lever med en man som älskar mig villkorslöst, som inte styr mitt liv överhuvudtaget. 
Jag har fantastiska döttrar som jag älskar över allt annat. 
Vi älskar att umgås med varandra. 
Min dotter med autism växer i sin socialakompetens. 
 
När jag fick frågan om mitt liv är "kaos" efter att vi pratat om "kaos".. sa jag, nej, mitt liv är inte kaos, mitt liv är: Lugn och ro för min egen del. 
 
Och det är nog första gången jag kan känna: Jag har lugn och ro i mitt eget liv. 
Om jag gråter - Har jag en man som ställer sig bredvid mig och håller om mig.
Om jag skrattar - Har jag en man som ställer sig bredvid mig och skrattar med mig (och ibland åt mig för att vi är lika "knäppa" båda två). 
Om jag behöver en kram - Kramas han så hela jag blir som en droppe i hans famn.
Om jag behöver ett råd - Så lyssnar han och sen ger han sin vinkel på saken. 
Om jag behöver någon som lyssnar - Ja, som jag skrev ovanför, då lyssnar han.
Om jag behöver någon att diskutera med - Då diskuterar vi. 
 
Igår kväll när vi skulle sova, låg vi och pratade om vad vi älskar mest med varandra. 
Vi kom fram till en av de viktigaste punkterna i vårt förhållande: Samtalen! 
Att vi kommunicerar, småpratar, för djupa samtal, lyssnar och vinklar...
Och som Peter sa: Vi använder hjärna och mun - utan att skrika
Vi vänder heller aldrig varandra ryggen - Ingen av oss skulle tillåta att den andra gjorde det. 
 
Vi är båda ledsna över att det tog så många år innan vi båda förstod vad kärlek är och att vi kunde fått varandra mycket tidigare. 
Men som vi båda säger: Nu har vi varandra och njuter av kärleken. 
 
När vi var på Gotland fick jag veta att jag återigen utsatts för "hat" kring vårt förhållande. Från en person som inte känner mig, inte vet något om mig annat än från "hundvärlden". 
Jag hade tänkt skriva ett långt inlägg om att det får vara nog nu! 
Men sen kände jag: nej... min energi ska inte gå till det!
Det är sorgliga människor som inte har en aning om sanningen.. utan hör den bara från ETT håll... 
Från en människa som är bitterheten själv. 
En människa som borde se om sitt eget hus innan den smutskastar andra... 
Och det får ju stå för den människan!!
Det är inte första gången jag får ta emot skit.. som kan härledas till just den här personen... Men även där har jag stängt av för att lyckan är mer värd än att sörja över människors oförmåga att se andras lycka. 
 
Kärleken övervinner absolut INTE allt... Och blod är INTE tjockare än vatten... och alla metaforer stämmer inte...
 
Det enda jag vet, när det gäller mig själv.. Jag ÄR lycklig och min lycka kommer endast inifrån.. att hitta den och tillåta den.. det är det bästa jag gjort mot mig själv! 
Andra får hitta sin egen och skapa sina egna förutsättningar.. Jag har fullt upp med min egen! 
 
 
 
 
0 kommentarer
publicerat i Familjen
Taggar: Ewa och Peter, Familjen, Hitta Lycka, Kärlek, Lycka, Vår familj
Visa fler inlägg