Vad är det för fel på skolledare?

Hej världen och dåliga skolledare!
 
Jag har 6 barn.
Jag jobbar och har jobbat inom skolmiljö.
Jag har mött en och annan skolledare. 
 
Och jag undrar: Hur fungerar ni?? 
Nu ska jag absolut INTE dra alla över en kam!
Jag har träffat och jobbat för helt fantastiska skolledare.
En av dem är E och en av dem är P 🙌 💗
De två har verkligen gett mig enormt mycket kunskap genom sitt agerande kring allt inom de olika skolmiljöerna. 
De har varit och är mina största förebilder när det gäller bemötande och handhavande av ärenden.
 
MEN!!
Jag säger bara: MEN!!
Så kommer man då till dessa som man undrar: Vart i hela fridens namn kommer de i från? 
Arrogans och nonchalans.. Går de två hand i hand? 
 
En av de allra värsta jag mött jobbar i kommun här i norra Sthlm. 
En rent av ond kvinna som överhuvudtaget inte ser att hon skulle vara delaktig i att personalstyrka efter personalstyrka säger upp sig, blir sjukskrivna eller bara ger upp sin karriär för att de blir mentalt mosade.
 
Idag mötte jag en annan modell.
En militärisk överdominant pitbull... 
(Min man kallade henne för "riksflata".. OBS han har inga problem med homosexuella) 
Hon pekade med hela handen och hade nog missat att hon företrädde en hel skolkoncern med sitt obehagliga sätt. 
Hon är nu min bild av den skolan = alla deras skolor!
Vilket gör att jag ALDRIG någonsin skulle rekommendera någon att söka sig till deras koncept! 
Hon var också en sån som inte kunde ta andras åsikter och hade ett hånande sätt kontra fullt pedagogisk på ett korrekt sätt. 
En av de mest obehagliga sorterna! 
För en sån människa vet man aldrig var man har.
Ena sekunden tänker man: Ja men det där låter bra, hoppas det funkar. För att i nästa sekund bli sågad av en bitter kommentar och så tänker man: Psykopat kärring?? 
 
Tänker tillbaka på min egen rektor / skolledare som jag hade i grundskolan.
En på låg- och mellanstadiet.
En lite gubbig och trist figur med NOLL kunskap i att hantera barn och vuxna.
(OBS-det här är mina känslor och tankar om min egen uppväxt och grundskola)
Han såg mellan fingrarna på barn som mobbade andra för att de hade föräldrar som passade honom.
Han tittade bort för att slippa ta tag i händelser på skolgården. 
Han kom och gick på minuten och bodde i en lärarbostad i skolan. 
Enda gången jag skrattade åt gubbfan var när han satte en fotboll på huvudet och skulle skydda sig mot regnet. 
 
Rektorn jag hade på högstadiet var av en helt annan kaliber. Helt fantastisk!
Han såg varje elev och tog händelser med både glimten i ögat men också allvar om det behövdes, dock aldrig aukoritärt utan med pedagogisk insikt för varje enskild elevs förutsättningar.
Han kommer för alltid att finnas i mitt hjärta och jag blev uppriktigt ledsen den dagen jag såg att han gått bort. 
Han körde hem mig i taxi en natt. (Han jobbade extra efter sin pension för att han älskade människor)
Jag var på väg från krogen till en adress som inte var min egen. 
Han skrattade och vi pratade om mina högstadieår.
Han berättade då att han skrev en bok om alla oss elever.
Att han kom ihåg var och en av oss och att han hade uppskattat allas egenheter och de individuella personer vi var. 
Jag berättade för honom att jag var tacksam för att han var min rektor och att jag verkligen hade uppskattat allt han gjort för oss elever. 
Han hann tyvärr aldrig klart med boken innan han "gick vidare". 
Jag hade absolut köpt ett exemplar! 
 
Det är så jag vill att mina barn ska minnas sina rektorer / skolledare.
Som en medmänniska som de vet att de kan söka stöd i samtidigt som de vet att det är en person som är pedagogisk men rättvis. 
 
Den rektor de har nu är precis också den personen. 
De pratar glatt om E när de pratar om rektorn. 
De vet vem han är och de vet att han är en mkt närvarande vuxen.
Det finns nog inte många barn som har något "dumt" att säga om honom.
 
Men när man kommer till militäriska eller psykopat-ledare.. ja då faller tyvärr min respekt för de människorna.
Jag har ytterst lite till övers för personer som inte "fattat" grejen. 
Det kostar så lite att komma in i ett rum med välvilja och trevligt engagemang. 
Att presentera sig med ett trevligt bemötande i stället för att ställa sig framför en person och säga: jaha och vem är du då.. med en arogant röst och ett ointresse för det man själv kallat till. 
Att man sen kan sin pedagogik och vill få fram den faller på att man inte kan ta allas närvaro i ett rum.
Då faller skalet av att man ska låtsas vara professionell och det blir bara fånigt och riktigt dåligt. 
 
Jag har på riktigt fått nog av dåliga människor i skolans värld! 
De kanske inte är många MEN varför i herrans namn finns de ens där?? 
För det som händer är att "de syns och de känns"... och de ger skolan en dålig smak i munnen. 
 
Tacka vet jag de personer som jobbar för att de trivs och älskar att jobba med barn och unga. 
De här som bara ser ekonomi och de som är militanta med en tunnel som synfält... 
Jag säger som Bo Hejlskov : Vad gör de? Jag fattar inte?? 
 
De får inte min respekt! 
Jag känner mest som jag sa till den där militär kärringen idag: Du är obehaglig! 
Och det sa jag INTE för att hon skulle "vinna" på något sätt.. utan för att hon fick aldrig min respekt.. och kommer aldrig att få den!
Jag är en sån som absolut kan sitta i samma rum som en som henne.. men min respekt.. den kommer hon aldrig att få.. 
Som vuxna brukar säga till barn: För att få respekt ska man förtjäna den...
Problemet är bara en sak hos såna som henne: Hon förtjänade den inte.. för hon gav den inte..
Vuxna borde istället säga: För att få respekt ska man förtjäna den och det gäller ÄVEN oss vuxna! 
 
Jag kan tyvärr inte ta såna där människor på allvar.
Det blir patetiskt att tro att man kan dominera andra vuxna i ett rum. 
Att man sitter där och ska tysta andra människor istället för att låta saker sägas och lära sig själv något av det.
Att man har en sån övertro på sig själv och anser sig veta allt bäst... 
Stackars människa! 
Hon må vara hur mycket VD som helst över en grupp skolor...
Har hon inte fattat grejen kommer hon aldrig att få någon respekt! 
Det hon kommer att få är istället ett "prata bakom ryggen - djävla kärring".. där folk ler och hon inte fattat grejen... 
Nej.. militär och grundskola hör INTE ihop!! 
Militärtjänst gör man i militären...
I grundskolan och gymnasiet och vidare utbildning.. där kör vi med pedagogik och samspel... det är sen gammalt att det funkar bäst! 
 
Heppåre!!
 
Och en bajskorv till alla felaktigt placerade människor... 
 
 
 
Och till ALLA skolledare som är pedagogiska med både hjärna, hjärta och själ.. Till er vill jag överräcka den allra vackraste buketten kärlek och respekt.
För det är NI värda! 
 
 
 
 
 
0 kommentarer publicerat i Diamanternas tankar
Taggar: Herre jösses!, Huvud, Huvudet, Hösttermin, Ledare, Möte, Ont, Ont i huvudet!!, Skolledare, Termin, Vinter