Kärlek och gamla ex

Hej mitt i natten!
 
Klockan är snart 01:30... och jag längtar faktiskt upp till vår säng.
Kanske ett av de bästa köpen jag gjorde tills Peter skulle flytta hem. 
 
Det är andra natten i rad som jag är uppe till 0200...
natten mot lördagen låg vi och pratade om några ex. 
Vi pratade om barn och tankar kring föräldraskap. 
Och vi pratade om allt mellan himmel och jord. 
T.ex. pratade vi om att pengar och kärlek inte kan mäta sig med varandra... 
 
Det här med ex och föräldraskap... ( 🤢 )
 
Och på tal om ex.
Vi var på bio ikväll och såg: Lyckligare kan ingen vara.
Det var mycket relationer i den filmen.
Och några ex som dök upp och satte familjer ur spel. 
Ni som har planer på att gå och se den - gör det!
 
Jag tänker inte spoila något. 
Den var bra men ingen "komedi" som man kanske tror när man ser en trailer. 
Det var mycket kärlek i filmen... men också en del tragedi... 
Nej, jag ska inte avslöja mer... gå och se filmen! 
 
Kärlek.. pengar... tillit.. 
Ja...
 
Precis när jag och Peter hade bestämt oss för att det skulle vara vi råkade jag ut för ett par speciella saker..
Peter och jag hade sagt att vi skulle vara ärliga med varandra om ALLT! 
Därför pratade vi (och pratar fortfarande) om allt som vi varit med om, var med om och kanske skulle komma att vara med om... Gardering! 
Men det här som jag sen var med om hade jag verkligen svårt att förutse..om jag säger så..
 
Det första som hände var att en man gav mig sitt telefonnummer. En kille som har det gott ställt.. 
Han hade försökt få kontakt med mig.. och det hela slutade med att han resolut kom fram och gav mig sitt telefonnummer och sa: Ring mig!! 
Han ser oförskämt bra ut... han har ett MKT välbetalt jobb... han bor på den rätta adressen... Allt det där som jag säkert kunde ha fallit för... 
 
Det andra som hände... var att en person ur rottisvärlden som jag hade haft en fling med..hörde av sig via rätt så agresiva meddelanden och berättade för mig att jag "gjorde fel, att jag förstörde mitt liv....." för att jag inte längre valde honom... 
Jag kände bara: OMG.. orka!! 
 
I båda de här fallen talade jag om det genast för Peter... 
 
 
I första fallet tyckte jag det var lite komiskt. Den mannen var ju absolut ett "kap" i all bemärkelse... Omsätter miljoner.. bor fint... ser bra ut... . Jag ringde inte upp honom!! Jag gav telefonnumret vidare... Jag var inte intresserad.. 
 
I det andra fallet blev jag arg! Rättare sagt förbannad... fattade inte varför den här personen hörde av sig efter lång tid och eget ointresse.. Varför skulle den här människan nu helt plötsligt börja tala om för mig att jag "valt fel" och att mitt liv "skulle bli förstört"...
Såna idioter har jag fått nog av! 
Det enda det ledde till var.. att jag bad honom fara och flyga så långt som det bara gick..
 
Peter var äntligen min på riktigt... en man som jag "längtat" efter i min egen hemlighet.. Nej, han hade inga miljoner på pluskontot.... och han hade ingen adress...Han hade typ kläderna på kroppen och Tyra i ett koppel... och en massa djävla valpar... 
Men jag ÄLSKADE honom för den han var och det växer för varje dag!! 
 
Filmen vi såg idag visar hur lätt det är att välja något som kan vara spännande mer än att det är kärlek. 
Och jag tror vi alla kan "halka dit" om vi inte känner kärleken.
Men för att känna kärlek måste man vara två om att skapa den. 
Det är nog lätt att bli bara ett par istället för att vara ett "par"..
Att hitta på saker med varandra och för varandra..
 
När vi låg och pratade förra natten sa Peter något han ofta säger: Du har visat mig vad kärlek är och jag vill aldrig vara utan den.
Det är ömsesidigt. 
Den värmen, de skratten, den omtanken, den tryggheten och den befrielsen jag känner tillsammans med honom.. skulle jag ALDRIG byta bort mot hur många miljoner det än fanns... 
 
För en sak är säker, pengar kan ALDRIG ersätta riktig kärlek...
Men iofs.. så gråter jag hellre i en AUDI än på en SL buss... 😉
Skämt å sido... Uttrycket "jag gråter hellre i en jaguar än på en buss"... visst finns det säkert en sanning i det..
Men ska man gråta för att man behöver göra det.. ja då gör man det oavsett vad.. 
 
Det är klart att pengar underlättar livet.
Men om kärleken är på riktigt så märks det ändå. 
Dock behöver den underhåll... och många av de underhållen är gratis.. 
"jag älskar dig"
"Kom ska jag krama om dig"
"Jag vill ge dig en puss"...... 
En famn, en kyss och ett ord på vägen... Värme, kärlek och på riktigt... 
 
Jag tänker ibland på ett par som jag hade förmånen att få jobba med för länge sen. 
Han var hemlös.
Han ägde ingenting.
Han hade inte ens några tänder.
Hon hade pengarna.
Hon ägde en fin bostad.
Hon blev blixtförälskad.
De blev ett par.
 
Hon såg honom bakom allt det här han hade varit med om. Om det kraxades av gamla fåglar.. Ohhhh ja... 
"Hur kan hon som ser så bra ut, se något i honom"
"HAHAHAA, ja det där håller nog inte länge"
"OMG... skulle du kunna bli kär i något sånt där"
 
Jag kommer ihåg att jag svarade: Ja, det skulle jag nog kunna bli... om kemin var den rätta och besvarad. 
De här två gifte sig. 
De var gudomligt vackra.
Han hade satt in nya tänder.. det var hennes enda krav tills de skulle gifta sig. 
Han såg så bra ut!
Hon såg så bra ut!
De såg så bra ut tillsammans - Match!! 
 
De kraxande kråkorna.. såg inte deras lycka.. men däremot så hette det: han tog henne nog för pengarna... 
 
Ja, man orkar inte ens besvara sånt!! 
 
Så fort det finns en med pengar och den andra inte har det.. så tar givetvis den utan pengar.. den med pengar.. för kärlek kan det omöjligt vara... 
 
Även i filmen vi såg ikväll.. funderade ett par på: Vad gjorde vi för fel.. våra ex blev framgångsrika... här sitter vi.. och är ingenting... 
 
 Peter säger ibland: Du är akademiker.. jag är ingenting...
Det sårar mig! 
Jag har kämpat som fan för att bli akademiker.. Det var inget jag var från början... 
Men att säga att han är ingenting.. det sårar mig!! 
För mig är Peter ALLT!! 
Det spelar ingen roll vad han skulle jobba med.. Min kärlek till honom sitter verkligen inte i om han är akademiker eller inte... 
Däremot har vi liknande bakgrund och där tror jag vi har vår gemenskap och vår grund i relationen till varandra.. Vi känner igen de sociala koderna, vi har samma grundvärderingar... vi har båda socialt kompetenta förutsättningar... 
Och vi älskar att prata MED varandra!! 
 
I filmen glömde de bort att prata.... 
Det vill jag aldrig göra...
Jag vill alltid komma ihåg att fråga Peter hur dagen varit, säga till honom att jag älskar honom, krypa in i hans famn och andas honom, finnas där för honom, få fjärilar i magen av honom... känna hans doft, höra hans andetag... 
 
Nej, det finns inga miljoner i världen som kan få mig att byta bort min man! 
Och det finns sannerligen inga gamla ex som ens kan få min tanke..
Och det finns ingen som behöver dela ut telefonnummer till mig.. för jag ger dem vidare.. till någon som behöver dem bättre..
För min man - Han är INTE utbytbar!! 
 
Godnatt!!
 
 
 
 
 
 
 
0 kommentarer publicerat i Ewa och Peter
Taggar: Bio, Förtroende, Kärlek, Lycklig, Tid tillsammans, Tillit, Vinter, Vänskap